Historia
Båken uppfördes 1768 och har haft många funktioner.
Carl Johan Cronstedt (1709 -1777) ritade båken, det är samme man som konstruerade den svenska kakelugnen.
Arholma båk byggdes av Pehr Ridderstad på Rådmansö. Båken är en känningsbåk och har aldrig haft fyrljus. Ridderstad uppdrogs också att bygga två mindre båkar i anslutning till båken på Arholma. En på skäret Skomakaren (i dag fyren Simpnäsklubb) och en på Skräddaren (Högskär). De tre sjömärkena var viktiga för inseglingen till Stockholms norra skärgård särskilt för större segelfartyg.
1768-1875 Lotsutkik
(Montage: Arholmas första motordrivna lotskutter har hämtat avgående lots.)
Arholmas lotsar flyttade 1768 in i båken. Hundra år senare 1875 när segelfartygens tid gick mot sitt slut flyttades lotspassningen ut till ön Änklingen sedan Källskären (1878) för att möta den nu alltmer motordrivna fartygstrafiken. Än i dag kan du se den ensamma lotsstugan på Källskären. Lots kallades till tjänstgöring via signalering. De lotsar som bodde på södra Björkö hade emellertid svårt att avläsa signalmasten på skäret vilket gjorde att lotspassningen tillslut flyttades till Simpnäs (1915). Arholma lotsstation lades ner 1996 på grund av minskad trafik och flyttades då till Kapellskär där verksamhet fortfarande pågår 2012.
1808-1810 Optisk telegraf (period 1) kriget mot Ryssland.
Under kriget mot Ryssland 1808 uppfördes en optisk telegraflinje mellan Stockholm, Gävle och Åland. Arholma båk blev en station på denna linje. Signaleringen gjordes med ett antal träluckor som kunde ställas i olika lägen. Den optiska telegrafen var beroende av klart väder. Den användes i två perioder. Dels militärt under kriget mot Ryssland 1808 - 1810 och dels för allmänheten under åren 1854 - 1871. Vid telegrafstationen på Gisslingö söder om Arholma låg även under nämnda krig stabsplatsen för den svenska skärgårdsflottan vilket gjorde öarna kring Arholma,Tjockö, Gisslingö viktiga. Expeditionspredikant Waetterdahl skrev i sin dagbok den 22 juni 1809; ”Först kl 1/2 2 på morgonen woro wi vid Arholma och nu fingo folket mat”. I Arholma båk finns en karta i entréplanet där du kan se sträckningen på den optiska telegraflinjen.
1865 Båken rödfärgas. Var tidigare vit och taket hade dubbelt av "halfbottenbräder, wel tieradt ock rödfärgadt" besiktningsprotokoll 1768.
1854-1871 Optisk telegraf (period 2) för allmänheten.
Blev aldrig någon större framgång. I september 1871 fick Arholma elektrisk telegraf och då drogs de optiska stationerna på Arholma, Furusund, Söderarm och Tjockö in.
1935 Båken byggnadsminnes förklaras. ( Se i menyn under rubriken arkiv.)
1939-1945 Signalstation SS 206 under andra världskriget.
Här en länk till bevärings bilder och minnen från Beredskapsåren 1939-45.
1997 Arholma avmilitäriseras och är inte längre militärt skyddsområde med tillträdesförbud för utlänska medborgare.
Arholma båk HB öppnar 1997 konstgalleri och utsiktstorn i lokalerna.